Det tynger mig att skriva det här och jag har inte velat erkänna för mig själv att det var så här det skulle bli till slut, men som ni kanske förstår har jag inte längre någon möjlighet att lägga varken tid eller energi på den här bloggen. Jag startade den i juni 2014, vilket är så mycket som hela tre år sedan. Under tiden har jag haft äran att bli representerad av The Sims Sverige på facebook, haft en fantastisk och lojal läsarpublik och för första gången i mitt liv spelat på samma familj i mer än en vecka. Dane Fisher och Ryan Cadwell var mina allra första simmar jag skrev om och deras arv lever vidare fortfarande i form av deras dotter, två barnbarn och ett barnbarnsbarn. Det är ett helt sjukt personligt rekord. Även nu när min uppdatering varit väldigt oregelbunden har jag kunnat logga in och se att ni fortfarande är några riktigt tappra själar som kikar in då och då, och till er vill jag bara säga att jag uppskattar er och erat tålamod så enormt mycket! Tack, ni är underbara och förtjänar all lycka i världen! 

 

När jag startade bloggen 2014 hade jag precis fyllt 20 och hade ännu inte hunnit bli vuxen, och under tiden som gått sedan dess har jag vuxit upp. Jag är nu 23, är klar med skolan, jobbar 75% på förskola och all övrig tid med min konst i ateljén. Det har plötsligt blivit extremt svårt att ha några hobbyer, vilket jag känner att The Sims alltid har varit för mig. Jag har plötsligt ett hektiskt schema att hålla mig till sju dagar i veckan och ett vuxet liv att styra upp. Jag säger inte att jag inte gör tid till nöjen för det är såklart jätteviktigt att få med det också, men det är svårt att lägga tid till att vara "oproduktiv" när man känner att varje sekund man spenderar bidrar till att livet tickar iväg med stormsteg. The Sims är som terapi för mig, en tillflykt från verkligheten och något som jag aldrig kommer att sluta med helt och hållet om inte all elektricitet slås ut och världen går under. Men att driva en separat blogg och hålla en regelbunden uppdatering kräver väldigt mycket tid och energi som jag tyvärr inte längre känner att jag har.

 

Historierna om både min första familj Cadwell/Fisher/Quinn och de nyare som Germano/Cavalli och Miller kommer att få sitt slut här och nu. Det känns mest i hjärtat att skiljas från Cadwell/Fisher/Quinn, men jag känner ändå att det nu tre år senare är dags att få ett avslut. Jag kommer förmodligen att ha kvar sparningen och fortsätta spela med dem ett tag till utanför det publika ögat, men jag kommer inte att dela med mig av deras historia längre. Dock kommer de alltid att finnas kvar i inläggen som redan finns på bloggen, jag kommer alltså låta den vara kvar om ni vill gå tillbaka och få inspiration någon gång.

 

Men nu till lite goda nyheter! Även om jag kommer att avsluta mitt bloggande här på Simsamlaren så vill jag ända på något sätt dela med mig av mitt spelande. The Sims har varit en otroligt stor det av mitt liv sedan 2002 och jag är världens nörd, så det jag har bestämt mig för är att starta upp en helt ny familj och dela med mig av deras liv på min personliga tumblr. Jag vill helt enkelt börja om från början på en helt annan plats. Notera att min tumblr inte är någon simblr utan en personlig blogg och därav visar mycket mer av hela mig och mitt liv. Ni får jättegärna följa mig där om ni skulle vilja det. Klicka här!

 

Sist men inte minst skulle jag vilja tacka er. Simsamlaren har varit jätteviktigt för mig under de här tre åren och det känns tungt att lämna det bakom mig. Så tack för den här tiden och för en fantastisk resa! Jag kunde aldrig tro att det skulle gå så bra som det faktiskt har gjort, att jag skulle bli uppmärksammad av The Sims Sverige själva och att det skulle finnas så fina människor där ute som uppskattar mina historier så som ni har gjort. Tack för att ni är ni! Och lova mig att aldrig sluta leka med livet. Puss, kram och än en gång stort tack!